Sex års väntan över (kryddat med lite Euro-bitterhet)
1994 spelade jag trummor i ett dödsmetallband i Vaxholm. Några av medlemmarna gick senare vidare till elektrobandet Magnetic Haze. Gitarristen i bandet tipsade mig om en skivan Focus med det amerikanska bandet Cynic. Den skivan är fortfarande den bästa dödsproggskivan som någonsin har gjorts.
På baksidan av skivan presenterades som vanligt bandmedlemmarna och då upptäckte jag det. Basisten Shawn Malone spelade inte bara bas, han spelade Chapman Stick också.
Vad fan är det för något? Det gick jag och undrade i sex år. Varje gång jag passerade en ny musikaffär gick jag in och frågade om de visste vad det var för något men ingen visste.
Sen kom den fiffiga uppfinningen Internet och Google. Jag googlade på Chapman Stick och hamnade här. Jag blev helt såld, en sådan ska jag ha. Problemet var priset, 2.700 dollar plus åtta procents moms är lite svettigt men den som väntar på något gott...
Nu har jag väntat och sparat och väntat och sparat. Det var lite jobbigt när dollarn steg till 11 kronor men när jag köpte dollar i slutet av förra veckan var den nere på sköna 7,30 igen.
Socialism enligt EMU-motståndare
I och med detta köp har jag fått praktisk erfarenhet av importbranchen. I sex år har jag följt dollarkursens utveckling och den har minst sagt gått upp och ner. För några år kostade en dollar som sagt över 11 kronor men det löste sig när USA invaderade Irak. Dollarn rasade till 6,80 för att sedan stiga lite igen.
Det får mig att tänka på folkomröstningen om EMU 2003. Jag var på sidan som förlorade. Ett av nejsägarnas viktigaste argument var att man inte skulle ha en fast valuta. Priset på valutan skulle istället reflektera värdet av produktionen i landet och i och med att denna går upp och ner ska priset på valutan gå upp och ner också.
Jo tjenare! Problemet med resonemanget är att det finns folk som tjänar pengar på att en valutas värde går upp och ner och arbetar för att just detta ska hända, ganska framgångsrikt dessutom.
Sticken med tillbehör kostar ungefär 25.000 kronor och tack vare dollarkursens fall den senaste månaden har den blivit ungefär 1.200 kronor billigare. Jag är i och för sig glad att den inte har blivit 1.200 kronor dyrare men jag förstår verligen varför import- och exportindustrin oroar sig för förändringar i valutakurser. I mitt fall rör det sig "bara" om 25.000 kronor men tänk om det hade handlat om 25 miljoner. Då hade det vart 1,2 miljoners skillnad. På en månad.
Socialism och traditionell socialdemokrati? Knappast!
Men, men...
Imorgon, tisdagen den 16 maj klockan 06.45, sätter jag på planet till Los Angeles för att hämta hem min tolvsträngade Chapman Stick. Det ska bli skönt att slippa oroa sig över dollarkursen i fortsättningen.
Som jag har längtat efter denna dag...
2 kommentarer:
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Synd att du inte väntade till idag, två år senare. Då hade stickorna blivit åtskilligt ännu mycket billigare. Peter
Skicka en kommentar
Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]
<< Startsida