Om nationaldagen och den svenska öppenheten

Det är en timme kvar av Sveriges nationaldag, en dag som jag har firat med att öva arpeggion på Sticken, vänsterhanden värker som f*n.

Tidigare idag tog jag en paus för att titta på nyheterna och alla inslag om nationaldagen hade en sak gemensam, invandrare. Nyblivna svenska medborgare i Stockholm välkomnades på en ceremoni i stadshuset och kungen höll tal i Malmö och pratade om integration.

Jag var emot att göra nationaldagen till helgdag från första början men om den nu ska vara det, hur kommer det sig då att alla måste påpeka att invandrare minsann också är välkomna när det ska firas? Det faktum att så många känner sig manade att göra det får mig att misstänka att invandrare faktiskt inte alls är så välkomna som många vill ge sken av. Så länge som så många taxichaufförer här i Göteborg både har akademisk examen och ett utländskt namn tänker jag hävda att det är så.