22 juli 2008

Vad vilja EU-motståndarna?

Nedan finns min ledare i denna veckas nummer av Ny Tid. Bakgrunden är att jag är lite trött på att Sveriges EU-motståndare aldrig säger hur de vill ha det. De säger bara hur de inte vill ha det.

Vår dröm har inget hemland

Anta att du har en passare. Sätt nålen i Barsebäck och pennan i Treriksröset och rita en cirkel. (Se bilden). Cirkeln sträcker sig långt ner i Italien. Zlatan Ibrahimovic i Milano bor närmare Barsebäck än vad vår partivän Kenneth Stålnacke som är kommunalråd i Kiruna gör.

Kenneth fick rösta i folkomröstningen om Barsebäcks framtid men det fick inte Zlatans grannar i Milano göra. Det fick inte heller grannarna till vår partivän Helle Thorning-Schmidt i Köpenhamn trots att de bodde bara ett par mil därifrån. Om Barsebäck hade råkat ut för en härdsmälta skulle Helle och hennes grannar ha drabbats hårt.

Vem vet, om Sverige hade krigat bättre på 1600-talet hade kanske Danmark varit svenskt och då hade de faktiskt fått vara med och avgöra Barsebäcks framtid, men inte ska väl människors möjlighet att påverka bygga på sådant?

Barsebäcks framtid borde ha fått avgöras av fler än oss i Sverige. Kartan på bilden är inte exakt, till exempel så ligger halva Ukraina utanför cirkeln och jag vet inte hur många av Ukrainas 47 miljoner invånare som bor där men det är inte så viktigt. Det viktiga är att ungefär 450 miljoner människor bor nära Barsebäck men att bara nio miljoner av dem fick vara med och påverka dess framtid trots att strålningen inte hade gjort halt vid Öresund.

Beslut som rör människor i mer än ett land måste också hanteras på något sätt och frågan är hur det ska gå till. Jag vill ha ett demokratiskt organ som bygger på principen en människa en röst. Det viktiga är en människas åsikter, ideologi och drömmar om framtiden, inte om hon är svensk, dansk eller tysk. Vår dröm om en värld byggd på demokrati, rättvisa och solidaritet har nämligen inget hemland, den är global.

Jag har läst allt på Socialdemokratiska EU-kritikers hemsida. Jag ville veta hur de vill att frågor som berör invånare i mer än att land ska avgöras. De säger mycket om hur det inte ska gå till men jag hittade bara en mening om hur det ska gå till: "Vår vision av Europa är en kontinent av självständiga, men samarbetande stater."

Ett system där självständiga stater är grunden innebär att människor som inte bor i denna självständiga stat men ändå påverkas av något i den, som danskarna och Barsebäck, inte får vara med och påverka. Förutom att det är odemokratiskt och att det innebär att den stat som vill minst alltid kommer att bestämma så är det obegripligt att socialister kräver att man ska ha ”rätt” pass för att få påverka sitt liv.

Visst, det innebär att vi blir överkörda ibland men vad ger oss rätten att vägra människor inflytande över något som berör dem?

Nej-sidan är svaret skyldig, varför vill ni ha det så?

Bloggar om och annat Intressant

Etiketter:

4 kommentarer:

Klockan tisdag, 22 juli, 2008 , Blogger jenku sa...

Du har naturligtvis helt rätt. Men om du tar steget fullt ut så blir det ju så att en massa typiskt svenska särlösningar kommer att ha svårt att hävda sig för att det inte finns någon majoritet för dem i Europa i övrigt. Systembolaget, sexköpslagen...osv...
Inte mig emot om de ryker, men det svider ju i folksjälen såklart!
Men jag tror att du har hittat kärnan, det är en tro på att man vet bättre än tyskarna, fransmännen osv som är grunden till EU-motståndet. Ren nationalism om man kallar det för vad det är.

 
Klockan torsdag, 21 augusti, 2008 , Anonymous nicklas eriksson sa...

Nu är ju inte jag partimedlem mer, men jag var engagerad i nej-sidan och en av de mer militanta där.

Och jag ska svara: för att i alla fall jag ansåg, och anser, att människor inte får något inflytande över sina liv genom kolossen EU, med sin bristande demokrati, sina hemligstämplingar, sina mörkanden, sina ständiga dragningar åt militärallians och sin totala hängivenhet åt att sätta kapitalets intressen framför arbetarnas. Den lilla demokratiska makt du kan utöva inom EU som enskild medborgare får även Sveriges ointresserade riksdag och regering (oavsett majoritet) att verka som ett under av inlyssnande och medkännande.

EU är och förblir maktens och den styrande elitens projekt. Att så många socialdeokrater är positiva till det är mycket mycket olyckligt. Nationalism? Bah, inte för fem öre. Arbetarklassen har inget hemland. Vart drömmen hör hemma vet jag inte, eftersom det inte finns någon utan bara hård verklighet.

 
Klockan torsdag, 21 augusti, 2008 , Blogger Alexander Sofroniou sa...

Tack för inlägget Nicklas!

Jag håller i och för sig inte med dig om beskrivningen av EU men det spelar ingen roll.

Du har svarat att du tycker att EU är en dålig sak och att du inte vill använda den organisationen för att fatta beslut i frågor som rör invånare i mer än ett land. Då vet jag vad du inte vill men det var inte den frågan jag ställde. Jag undrade hur Sveriges EU-motståndare vill att besluten ska fattas.

 
Klockan tisdag, 26 augusti, 2008 , Anonymous nicklas eriksson sa...

Ah, såklart.

På en nivå så nära folket som möjligt, inte så långt bort från det som möjligt.

Då jag är NÅGOT mer vänster än som var lämpligt för att vara sosse svarar jag att mitt ideal hade varit i arbetarråd med direktdemokrati.

Men jag är bara EN EU-motståndare. Och bara motståndare till EU som det ser ut idag, där kapitalet allena styr.

Samarbets- och fredstanken är extremt god, men som EU har utvecklats är det idag något som Europas arbetarklass can do fine without. Möjligt att det har skapat lite fler arbeten men man får väl se till vad för slags arbeten det är också. En gigantisk svartgrå marknad med horribla villkor, slöa överbetalda beslutsfattare och en elefantiasissjuk förvaltning som lägger ner mer på att flytta mellan Bryssel och Strassbourg än de gör på arbetarklassens rättigheter.

Vidrigt.

 

Skicka en kommentar

Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]

Länkar till det här inlägget:

Skapa en länk

<< Startsida