Ulvskog och mandatperioden

Inför valet 1994 beslutade riksdagen att mandatperioderna skulle förlängas med ett år. Beslutet motiverades med att tre år var för kort tid för att en regerings politik skulle få genomslag och verkan och det stöddes av en bred majoritet i riksdagen. Idag skriver Svenska Dagbladet att Marita Ulvskog, som sitter i grundlagsutredningen, vill gå tillbaka till den tidigare ordningen och ha val var tredje år. Det finnas två skäl till att jag inte håller med henne:

För det första. Hon motiverar beslutet med att "Det vore det absolut enklaste och bästa sättet att vitalisera demokratin, att man inte håller sig undan väljarna så länge som fyra år. Utan att väljarna får säga sitt i regeringsfrågan men också i sakfrågan vart tredje år."

Val i sig vitaliserar inte demokratin, det finns inget samband mellan graden av demokrati, eller om du så vill, graden av vitaliserad demokrati, och hur ofta människor får rösta. Man håller sig inte undan väljarna bara för att man inte har val. Det tydligaste beviset är Schweiz med sina cirka åtta folkomröstningsdagar per år där den politiska diskussionen är så gott som död.

Den svenska parlamentariska demokratin förkroppsligas genom de politiska partierna. Ett av dessa, socialdemokraterna, har jag nästan 20 års erfarenhet av och det är bara att konstatera att vi jobbar på som vi alltid har gjort. Det bästa sättet att vitalisera demokratin är att förnya partierna som idag i praktiken styrs av alldeles för få människor, som har alldeles för få aktiva medlemmar och som jobbar för dåligt med att bredda sig och värva nya. Jag har tappat räkningen på hur många som jag har sett gå på ett partimöte för att sedan aldrig komma tillbaka igen och när vi organiserar oss på samma sätt som på 1800-talet är det kanske inte så konstigt. Partierna måste bli folkrörelser i praktiken och inte bara i teorin.

För det andra, regeringspolitiken måste få verkan. Socialdemokraterna vann valet 1994 och fick ta över en mycket dålig ekonomi. Riksdagen drev igenom väldigt många tuffa beslut, sänkning av A-kassa, sänkning av barnbidrag m.m. som var mycket impopulära och som vi fick betala ett högt pris för i valet 1998.

Enligt Marita Ulvskogs resonemang skulle vi haft val 1997. Jag är övertygad om att vi hade gjort ett ännu sämre val om vi hade haft val då istället för 1998. 1997 hade ekonomin inte återhämtat sig lika mycket så väljarna hade till större delen bara haft nedskärningarna i åtanke, inte dess positiva ekonomiska effekter.

Detta inlägg är pingat på Intressant.se.

Andra bloggar om Demokrati Politik Samhälle Socialdemokraterna Val Grundlagsutredningen