11 oktober 2006

Bagdad-Berit är inte ensam

Johanna Graf skriver på sin blogg att "Krismedvetenheten hos den socialdemokratiska partiledningen minskar i takt med antal dagar som gått sedan valförlusten." Problemet med påståendet är att det stämmer. Tyvärr får man väl säga.

Inom politiken använder man talregler. De går i korthet ut på att alla ska säga samma sak så att partiet får ut sitt budskap. När jag har följt media de senaste dagarna har jag noterat en ny talregel, "socialdemokraterna fick faktiskt 35 procent av väljarna bakom sig i valet och vi är fortfarande det största partiet". Jag har hört det från olika före detta s-ministrar och senast i morse på P1-Morgon där Berit Andnor upprepade mantrat.

Jag vet inte vem det är som har hittat på talregeln men han eller hon borde genast få andra arbetsuppgifter. Socialdemokraterna har gjort sitt sämsta val sedan demokratin infördes, vi förlorade kampen om verklighetsbilden och högern gick om oss i trovärdighet i vår paradgren om jobben. Att då komma dragande med att vi faktiskt fortfarande är det största partiet är förutom att det är helt ointressant också ett sätt att försöka skyla över den djupa kris som mitt parti befinner sig i.

Länstidningen i Östersund lanserade begreppet Bagdad-Berit igår. Det är ett ganska roligt sätt att illustrera den förnekelse som råder inom delar av socialdemokratin för Berit Andnor är inte den enda. Många har redan konstaterat att Göran Persson missbedömde läget när han i sitt förstamajtal sa att arbetslösheten inte skulle bli en stor fråga men jag tycker att det finns ett värre exempel: valmanifestet.

För det första...

Valmanifestet kom till under stort hemlighetsmakeri. En stor del av partistyrelsen hade ingen aning om vad som skulle stå i det innan de kom till mötet där de skulle behandla (anta?) manifestet. När partiledningen inte ens har förtroende för sin egen partistyrelse är självgodheten ett gigantiskt problem som nästa partiledare måste ta tag i.

För det andra...

Många reagerade på att valmanifestet innehöll få skrivningar om jobben. Kritiken kom från såväl socialdemokratiska ledarsidor som lokala socialdemokatiska företrädare. Persson läxade upp dessa och sa att det visst var ett jobbmanifest. Alla hade fel utom han och han gav självgodheten ett ansikte. Igen.

Jag hoppas verkligen att socialdemokratin nu börjar koncentrerar sig på att granska sig själva lika mycket som man granskar den nya regeringen.

Den utmärkte tecknaren Kjell Nilsson-Mäki från Östersund får idag (ovetandes) bidra med en illustration på dagens blogg. Jag skrattade mycket åt hans bilder när jag bodde i där och såg dem lite oftare än idag.


Detta inlägg är pingat på Intressant.se.

Andra bloggar om:

3 kommentarer:

Klockan fredag, 13 oktober, 2006 , Anonymous Fredrik Olsson sa...

Delar din synpunkt i detta inlägg helt och hållet , men det inlägg du skrev tidigare om Anna Lindh och ryktena om hennes partiordförandekandidatur måste du varit full när du skrev.

 
Klockan fredag, 13 oktober, 2006 , Blogger Alexander Sofroniou sa...

Hej Fredrik!

Jag har aldrig fyllebloggat.

 
Klockan onsdag, 18 oktober, 2006 , Anonymous Fredrik Olsson sa...

Desto värre då, medvetet skitsnackspridning

 

Skicka en kommentar

Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]

Länkar till det här inlägget:

Skapa en länk

<< Startsida