31 januari 2007

Sannolikheten och kärnkraft

Den 23 mars 1980 bodde jag i Björkekärr i Göteborg. Den dagen följde jag med mina föräldrar till en vallokal för att de skulle rösta i folkomröstningen om kärnkraft. Jag var fyra år gammal så jag visste inte riktigt vad man gjorde när man röstade, jag visste inte vad kärnkraft var för något och de där linjerna som diskuterades då hade jag förmodligen inte heller någon koll på.

Resultatet har tolkats fram och tillbaka sedan dess och människors vilja att bevara kärnkraften har stigit i takt med att olyckorna i Harrisburg och Tjernobyl avlägsnar sig i våra minnen. I dagarna har det släppts en rapport som visar att den svenska kärnkraften har haft stora brister. Det visar sig att den inte är så säker längre.

För några år sedan läste jag statistik. Detta sjukt torra ämne livades upp vår lärare Wladislaw som lärde oss massa roliga saker om sannolikhet.

Anta att att man har 15 miljarder numrerade flörtkulor i en skål och att uppgiften är att plocka upp en av dem och se vad den har för nummer. Sannolikheten att man ska plocka upp ettan är väldigt liten, liten men inte omöjlig. Sannolikheten att jag ska plocka upp den är faktiskt lika stor som sannolikheten att jag ska pocka upp någon annan.

Att något är osannolikt betyder inte att det är omöjligt. Wladislaw berättade att några statistiker hade roat sig med att försöka räkna ut hur stor sannolikheten var att två flygplan skulle krocka med varandra över något av världshaven. Det är fem faktorer som måste inträffa för att det ska hända:
  1. Flygplanen måste vara på samma höjd...
  2. på samma longitud...
  3. på samma latitud...
  4. vid samma tidpunkt...
  5. och alla säkerhetsystem som ska förhindra en krock måste slås ut.
De räknade och räknade och kom fram till att sannolikheten var så liten att den inte gick att räkna fram. Men så hände det, två flygplan krockade med varandra utanför Namibias kust 1997. Osannolikt men tyvärr väldigt möjligt.

Tänk på det nästa gång du hör någon säga att den svenska kärnkraften är säker och att den bör byggas ut. Du kan ju faktiskt råka plocka upp fel flörtkula ur skålen.

Detta inlägg är pingat på Intressant.se.

Andra bloggar om

Etiketter: ,

29 januari 2007

Den frigjorda moralismen

Som jag har skrivit tidigare har jag tittat igenom alla de sex säsongerna av serien Sex and the City under jullovet. Det är riktigt trevligt att sätta sig in i en serie så där på en gång. Man lär känna karaktärerna på ett annat sätt om man slipper vänta en vecka innan man får träffa dem igen i 28 minuter.

Trivia: Avsnitten i nästan alla amerikanska TV-serier är 22 minuter långa men inte i Sex and the City som sänds på den reklamfria kanalen HBO. De får in pengarna genom abonnemangsavgifter istället, ungefär som Canal+.

Spoilervarning!!! Handlingen och slutet kommer att avslöjas! Om du inte har sett serien men har tänkt att göra det och inte vill veta hur det går i förväg ska du sluta läsa nu.

Jag kommer inte ihåg exakt när serien började sändas i Sverige men det var när jag bodde i radhuset i Östersund, alltså någon gång mellan december 1999 och juni 2001. När den kom tyckte jag att den var en frisk fläkt. Fyra sexuellt aktiva kvinnor där bara en av dem, Charlotte, moraliserade över det faktum att de var sexuellt aktiva med fler än en man. Detta i landet som valde George W. Bush till president i det första valet efter att serien började sändas.

Sex and the City fick kritik, den innehåller sex, prat om sex, nakenhet och den porträtterar bara framgångsrika förmögna vita kvinnor. Den sista punkten är det ingen tvekan om, Samantha flyttade till en lägenhet med en hyra på 8.000 dollar i månaden och Carrie har skor för 40.000 dollar i garderoben så det är inga fattiglappar vi pratar om.

Däremot är kritiken om sexet intressant. Serien innehåller onekligen en hel del av den varan men efter att ha haft en maratonsittning genom alla säsongerna kan jag konstatera att en annan sak dominierar: samtalen om hur man ska hitta "the one", den perfekte mannen som ska göra mig lycklig. Det är ett rysligt tjat om det. Det borde vara ett litet ljus i moralisternas mörker.

Sex and the City är inte så frigjord och så kaxig som dess liberala förespråkare vill hävda. Visst, nakenhet och samlagsscener i all ära men seriens "lyckliga slut" är precis så moralistiskt som en pastor i Alabama kan önska sig.

Alla fyra får sina män, Carrie får sin Mr. Big som hon har kämpat med från avsnitt ett. Charlotte får sin korte småtjocke jude som hon till och med byter religion för att kunna gifta sig med (just det skulle kanske inte pastorn i Alabama gilla). Miranda får sin Steve som är fin människa trots att han bara är bartender och har mycket lägre lön än hon. Samantha, den eviga bacheloretten (vad heter den kvinnliga motsvarigheten till ungkarl på svenska?) blir till slut förälskad i sin otroligt snygge Jerrod som naturligtvis älskar henne tillbaka.

Slutet gott, allting gott. Moralism var ordet.

Nu ska jag ge mig på Kieślowskis Dekalogen igen. Sist jag såg filmerna fanns där inte mycket moralism.


Detta inlägg är pingat på Intressant.se.

Andra bloggar om

Etiketter:

25 januari 2007

Därför var borgarna taktiska och oärliga

Med anledning av mitt förra inlägg här på bloggen (klicka på länken eller scrolla ner) kände sig Corridon manad att komma med en kommentar:

varför skulle det vara oärligt.
Det är väldigt tydligt.

Hadde FP fårr majoriteten i den nya regeringen så skulle vi fått utbygnad av kärnkraften, hadde centern fått det så hadde vi lagt ner kärnkraften, nu skedde inget av dessa fall så vi behåller kärnkraft.

Helt i enlighet med vad som sades.

skilnaden mot det andra laget är uppenbar, för de kunde inte komma överens om sådana saker så man viste inte vad resultatet skulle bli vid ett vist utfall.

/C
Kommentaren är intressant och det hade också varit rätt i sak om det inte har förhållit sig på detta vis:

Några veckor före valet kom de fyra borgliga partierna överens om stora delar av den politik de skulle driva vid en eventuell valseger. Några av punkterna i överenskommelsen var:
  • Inget vårdnadsbidrag á la Kd
  • Inget språktest á la Fp
  • Ingen arbetsrätt eller undatag från LAS á la C

Trots detta fortsatte Kd, Fp och C att driva dessa frågor som att det fanns en reell möjlighet att de skulle bli verklighet efter valet trots att de samtidigt hade kommit överens sinsemellan att de inte skulle bli det.

Därför var de oärliga.



Detta inlägg är pingat på Intressant.se.

Andra bloggar om

Etiketter: , , , , , ,

22 januari 2007

Högerns taktiska (men oärliga) genidrag

De borgerliga partierna brukar ofta påpeka att de är fyra olika partier med fyra olika program, fyra olika prioriteringar och fyra olika traditioner men att de trots detta har enats i en regering. När de i valrörelsen fick frågor om vad som gällde i de frågor där de inte var överens sa de att varje väljare som ville byta regering skulle rösta på det parti i borgerligheten som han eller hon var mest överens med. Sedan skulle det interna styrkeförhållandet mellan partierna prägla den borgerliga regeringens politik.

Taktiken är lika enkel som den är lysande och den fungerar så länge de borgerliga väljarna är splittrade mellan fyra olika partier. Det hade inte gått i länder som Tyskland, Storbritannien, Grekland eller USA där det finns färre partier som till stor del samlar alla högerväljare i ett parti och alla vänsterväljare i ett annat.

I valrörelsen drev var och ett av de borgerliga partierna frågor som något eller några av de andra borgerliga partierna inte tyckte. Några exempel:

Centern
Undanta människor yngre än 25 år från LAS.
Motarbeta fackens rätt till stridsåtgärder
Svenska kollektivavtal ska inte gälla för alla som arbetar i Sverige
Avskaffa kärnkraften men inte under denna mandatperiod
Inför federalism
1 procent av BNI i bistånd
Nej till EMU
Fördubbla barnbidraget för barn i förskoleåldern
Sverige ska inte gå med i Nato

Folkpartiet
Språktest för medborgarskap
Högst 15 barn i varje grupp i förskolan
Öka det statliga stödet till folkbildningen
Betyg från tredje klass
Höj biståndet
Inför inte vårdnadsbidrag
Bygg ut kärnkraften
Ja till EMU
Inför en litterär kanon
Sverige ska gå med i Nato

Kristdemokraterna
Inför ett statligt vårdnadsbidrag som är lika för alla
Höj biståndet
Avskaffa fastighetsskatten helt
Ja till EMU

Moderaterna
Sänk biståndet
Sänk skatterna till EU-nivå
Ja till EMU
Sänk det statliga stödet till folkbildningen
Avskaffa fastighetsskatten MEN ersätt den med en kommunal avgift
Svenska kollektivavtal ska gälla för alla som arbetar i Sverige

På dettta sätt kunde det borgerliga regeringsalternativet få väljare med rakt motsatta åsikter att ändå rösta på dem.
  • Vill du ta bort fastighetsskatten? Rösta på kristdemokraterna. Vill du det inte så gör det inget för då kan du rösta på något av de andra borgerliga partierna. Problemet är att man inte både slippa att betala genom att avskaffa fastighetsskatten helt och samtidigt ersätta den med en kommunal avgift där man måste betala ändå.
  • Är du mot kärnkraft? Rösta på centern. Vill du bygga ut den är det också OK för då kan du rösta på folkpartiet. Problemet är att man kan inte både avskaffa och bygga ut kärnkraften.
  • Vill du ha max 15 barn i varje förskolegrupp? Rösta på folkpartiet, vill du det inte så gör det ingen för då kan du rösta på något av de andra partierna. Problemet är att man inte kan ha max 15 i varje grupp och samtidigt inte ha det.
  • Vill du att ungdomar ska undantas från LAS? Rösta på centern, vill du det inte så gör det ingen för då kan du rösta på något av de andra partierna. Problemet är att antingen så gäller LAS för alla eller så är det inte så. Både och går inte.
  • Vill du att svenska kollektivavtal ska gälla för alla i Sverige? Rösta på moderaterna. Om du inte vill det så rösta på centern. De kommer aldrig att få igenom det men du kan rösta på dem ändå.
Så kan man hålla på i all oändlighet. Fiffigt men ganska oärligt.

Detta inlägg är pingat på Intressant.se.

Andra bloggar om

Etiketter: , , , , , ,

21 januari 2007

Den tomma tunnan från Skåne

GP rapporterar att LO-ordföranden i Skåne, Claes Bloch, hävdar att han har blivit nedringd av 30 till 40 av sina medlemmar som säger att de ska gå ur partiet om Mona Sahlin blir vald till partiordförande. Han var också den enda ledamoten i det skånska partidistriktets styrelse som inte ställde sig bakom partidistriktets nominering av Mona Sahlin.

Claes Bloch menar att det råder osäkerhet om vad Mona Sahlin tycker om kollektivavtal, arbetsrätt och hushållsnära tjänster och att det är därför som så många vill lämna partiet. Det är en märklig ståndpunkt och det är oansvarigt av Claes Bloch personligen att agera som han gör.

Han vet att LO har samma linje som Mona Sahlin när det gäller rätten till kollektivavtal och stridsåtgärder för att försvara dem. Han vet att hon inte vill ha skatteavdrag för hushållsnära tjänster som regeringen ser ut att införa. Han vet dessutom att en partiledare ensam inte kan ändra vårt partis åsikt i någon av dessa frågor även om hon hade velat det.

Om Mona Sahlin inte hade stått upp för kollektivavtalen och rätten till stridåtgärder så tvivlar jag på att Wanja Lundby-Wedin hade stött henne men det gör hon, i ett pressmeddelande skriver hon:
Mona Sahlin är en bra kandidat av flera skäl. Hon har lång erfarenhet av både regeringsarbete och av facklig politisk samverkan. Hon har också breda kunskaper om arbetsmarknaden och om andra frågor som är viktiga för LO-förbundens medlemmar.
Det brukar sägas att en socialdemokratisk partiledare har två huvuduppgifter, den första är att vinna val och den andra är att hålla ihop partiet med dess olika delar. Det är inget hon kan göra ensam, alla ledande socialdemokrater måste ta sitt ansvar för det, också Claes Bloch.

Valberedningen har tagit emot nomineringar och haft överläggningar med partidistrikten och kommit fram till att Mona Sahlin är den av de som kan tänka sig att kandidera som har starkast stöd. Att efter denna process komma och hävda att det skulle få människor att gå ur partiet om hon blir vald är inget annat en ett tomt hot som syftar till att underminera en tillträdande partiledares förtroende. Särskillt när det sker på felaktiga påståenden.

De enda som tjänar på det är de borgerliga partierna och det borde Claes Bloch ha i åtanke nästa gång han yttrar sig.

Detta inlägg är pingat på Intressant.se.

Andra bloggar om

Etiketter: , , ,

19 januari 2007

Tillbaka bland gubbarna igen

Idag, den 19 januari, blir jag student igen. Jag kommer att tillbringa vårterminen på statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet. Det är några år sedan jag var på universitetet sist och som vanligt har jag glömt mycket av hur det var.

Åtminstone jag tenderar att komma ihåg det positiva och glömma det negativa. Jag kommer ihåg Birgers fantastiska förläsningar på nationalekonomin 1998 men jag måste anstränga mig en del för att komma ihåg den där tråkige typen som pratade om välfärdsstaten i Uruguay på 1930-talet.

En sak hade jag glömt, eller åtminstone inte tänkt på på ett tag, och det är hur förbannat gubbdominerat det är. I måndags fick jag ett brev från insitutionen med ett välkomnande, ett schema, en kursplan och listan över kurslitteratur.

Under terminen kommer jag att läsa 19 böcker skrivna av 18 författare. 16 av författarna är män och två kvinnor. En av "kvinno"-böckerna är skriven av en kvinna OCH en man och den andra "kvinno"-boken heter Gendering World Politics så man kan ju tänka sig vad den handlar om. Låt kvinnorna skriva om jämställdhet så tar vi andra hand om resten.

De som vill gå i spetsen för utveckling måste bevisligen utvecklas själva en aning.

Detta inlägg är pingat på Intressant.se.

Andra bloggar om

Etiketter: , ,

17 januari 2007

Både stolt och nöjd

Saken är klar, Mona Sahlin kommer att bli mitt partis nästa partiledare. Jag kommer inte att vara ombud på partikongressen så jag kommer inte att få chansen att rösta på henne men jag hade gjort det med glädje om jag hade varit där.

En av orsakerna till att vi förlorade valet var att vi var lite för stolta och lite för nöjda. Det är med andra ord något man bör passa sig för att vara men jag kan inte hjälpa det, jag är både stolt och nöjd över att Mona Sahlin kommer att bli partiledare.

Detta inlägg är pingat på Intressant.se.

Andra bloggar om

Etiketter: , ,

15 januari 2007

Om att klara av det man säger sig klara av

OK, jag vet att jag inte skulle klara av det själv men jag känner ändå att man måste få gnälla ibland. Bibeln säger att man inte ska döma och det är en bra princip men ibland är det svårt att låta bli.

Jag är bra på en del saker och dålig på andra. Jag gör stans bästa köttfärssåser men jag är sämst på att köpa kläder. Där har du det, jag erkänner. Om du vill anlita mina tjänster så be mig göra en köttfärssås men skyll dig själv om du skickar ut mig att köpa kläderna du ska ha på dig på nästa fest.

Detsamma gäller provsjungninarna till Idol, jag skulle inte falla jyrun på läppen och därför (bland annat) kommer jag aldrig att försöka, men om de skulle behöva en basist till kompbandet så skulle jag klara det i sömnen.

På tisdag ska vi prova den femti-elfte sångaren till bandet och jag kommer att vara mycket dömande, precis på samma sätt som jag har varit med den femti-tio före honom och jag har rätt att vara det. Han, de femti-tio före honom och många andra hävdar att de är sångare och därför har jag rätt att ställa lite krav på dem och döma dem som är kassa. Vi har provat en från estetiska programmet i Lerum vilket får mig att undra vad de sysslar med på estetiska programmet i Lerum.

Så till dagens huvudgnäll...

En professionell fotbollsspelare ska kunna spela fotboll. Till och med bättre än vad jag gör. Det faktum att jag sällan kan slå en 50-meterspassning rätt är inte skäl nog för att jag ska låta bli att gnälla på Ronaldihno när han misslyckas med det, inte för att det skulle hända men du förstår vad jag menar. Däremot får Ronaldihno gärna gnälla på mig om jag inte kan spela vilken mixolydiska skala som helst. Man har helt enkelt rätt att kräva att någon som hävdar att han/hon kan något också kan det.

Därför undrar jag: Varför i helvete har IFK Göteborg beslutat sig för att skriva kontrakt med Magnus Ölme Johansson för ett år till???!!!?!?! Han kan inte passa en boll längre än fem meter, han är långsam, han har ingen blick för spelet och han är lika teknisk som ... jag.

Detta inlägg är pingat på Intressant.se.

Andra bloggar om

Etiketter: , ,

14 januari 2007

Jag har ändrat mig

Scandinavium är en ishockeyarena i Göteborg där Frölunda spelar sina matcher. Jag bor en så där 100 meter från arenan så om jag hade gillat hockey hade det varit perfekt. Arenan utmärkte sig på ett sätt, den var ful som stryk. Orange veckad plåt må ha karaktär och vara ovanligt och unikt men kom igen. Ful var den.

Det sägs ju att man blir hemmablind och det stämmer. Arenan har stått där i hela mitt liv och efter ett tag så tänker man inte på hur ful den är. Den oranga plåtblobban var en del av Göteborg och jag såg den varje gång jag gick hem.

I våras fick jag reda på att den skulle målas om. Friiidrotts-VM var i antågande och staden skulle fräschas upp. Den skulle bli silverfärgad. Hmmm, tänkte jag, det kan ju kanske bli snyggt. Det blev det inte. Färgen var ganska matt och silver som inte glänser är inte silver ... det är grått. Den oranga plåtblobban blev grå. Det kan vara snyggt under de månader när det är sol men hallå, detta är Göteborg. Här har vi höst från september till april. De hade tänkt sig att det gråa vädret skulle piffas upp med lite mer grått. Jag var emot.

Nu har de smarta typerna på GotEvent kommit på att man kan belysa arenan på kvällarna och då blir den faktiskt riktigt snygg.
När Frölunda spelar sina matcher är arenan röd och grön, Frölundas färger. Jag ser fram emot att få se den blå och vit nästa år när IFK Göteborg vinner SM-guld för i år kommer det inte att hända.


Detta inlägg är pingat på Intressant.se.

Andra bloggar om

Etiketter:

12 januari 2007

Rapport från ostkakans paradis

Många har frågat mig om jag gillade ostkakan som jag äntligen fick äta i veckan. Det var precis lika gott som jag minns det. Jag tänker INTE lova att hålla mig i tio år igen. Inte om något faktiskt. Man lever ju bara en gång.

07 januari 2007

10 års väntan på Smålands finest

När jag var liten älskade jag Frödinge ostkaka. Mina föräldrar köpte det lite då och då men inte för ofta för då uppskattar man det inte lika mycket, en filosofi jag har hållt på sedan dess. Exempelvis väntade jag i två månader med att smörja gångjärnen på min gnisslande toalettdörr för ett tag sedan. Du anar inte hur skönt det var att sedan kunna öppna den utan att det gnisslade.

Den 20 november 1995 ryckte jag in i lumpen. Efter en månads grundutbildning fick vi gå ombord på våra båtar, i mitt fall var det HMS Urd och HMS Skramsösund. I flottan har varje båt minst en kock, i mitt fall hette han Daniel.

Efter några veckor upptäckte Daniel att han inte hade någon övre gräns på matkontot. Ivrigt påhejad av både värnpliktiga och befäl skämde han bort oss med oxfiléer, gräddsåser och goda efterrätter. Han köpte in femkilospaket med belgisk choklad och lådor med After Eight, en annan av mina passioner. Det var bra för humöret men kanske inte lika bra för midjemåttet.

Jag bad Daniel att köpa Frödinge ostkaka och det gjorde han. Flera gånger i veckan faktiskt och precis som mamma och pappa sa när jag var barn så slutade jag uppskatta det lika mycket som jag gjorde i början. Därför fattade jag ett drastiskt beslut när jag muckade, jag skulle inte äta After Eight eller ostkaka på tio år. Det kan låta banalt men det var ett stort beslut.

Jag muckade den 7 januari 1997. Idag har det alltså gått tio år och ostkakan stor i ugnen.

ÄNTLIGEN!!!

05 januari 2007

Den lilla hålan New York

Jag köpte Sex and the city-boxen i julklapp till Sofi och vi håller på att plöja den nu när vi båda har jullov. Enligt Wikipedia bor det 18 miljoner människor i New York. Är det någon mer än jag som tycker att det är lite konstigt att Carrie springer på vänner och gamla pojkvänner på stan hela tiden?

PS: Carrie håller på att bli ihop med Mr Big igen.

Detta inlägg är pingat på Intressant.se.

Andra bloggar om

Etiketter: